Min kära Otto.Fortfarande i fin form.Visserligen hoppar du inte längre direkt upp på köksbordet som är din utsiktsplats;men du är ju trots allt snart elva år. Du är en verkligt cool snubbe som gör det mesta i din egen takt och gärna med en liten utvikning för att visa att du minsann har egen vilja. Jaga pinnar eller leta efter en dummy är inte din grej ; det överlåter du till syrran Meggie eller till din son. Du är desto bätte på att umgås med andra hundar.Din trygghet och lugn smittar av sig på dem du möter och gör att de trivs i ditt sällskap.Hos dej finns inte det minsta spår av aggressivitet och du viker dig hellre än går in i konflikt.Alltid glad och förut med vilt viftande svans, men nu efter amputationen viftar du lika glatt med stumpen. Ditt gälla skall är välkänt i hela området. Nu på gamla dar har du ju också blivit pappa och det till inte mindre än 25 välartade valpar med fyra olika tikar.Det skötte du ju också galant. Så mycken glädje och tillgivenhet du gett husse och alla omkring dig under åren.Visserligen var husse inte mycket värd när han kom hemdragande med en liten valp.Då var det dags att säga ifrån, rymma och låtsas att inkräktaren inte fanns.Men du är inte långsint och nu är du och Hugo allra bästa kompisar och har mycket glädje av varandra.Han ser till att du inte gubbar till dej för mycket.